Skuldtaket i fokus

Sammanfattningsvis ökade den amerikanska S&P 500-indexet med 0,4 procent mätt i USD, medan det europeiska Stoxx 600-indexet minskade med 2,3 procent mätt i EUR och det nordiska VINX sjönk med 2,9 procent mätt i NOK. På hemmaplan var Oslo Börs ned 2,2 procent (OSEBX).

Tung skuldbörda

Precis som vi har sett tidigare, exempelvis 2011, fanns det osäkerhet kring höjningen av skuldtaket i USA. Trots detta nåddes en lösning under maj månad där taket återigen höjdes. Kortsiktigt sett hade konsekvenserna av låsta förhandlingar kunnat leda till en oförmåga att betala amerikansk statsskuld i värsta fall. På lång sikt är dock skulduppbyggnaden i olika länder problematisk. Till exempel har den amerikanska statsskulden ökat från 80 procent före pandemin till cirka 100 procent idag. Vi kan ana konsekvenserna av en betydande skuldbörda genom den så kallade europeiska skuldkrisen, där Grekland slutligen misskötte sin skuld. Vid den tidpunkten gjorde den tidigare europeiska centralbankens chef, Mario Draghi, sitt berömda uttalande "whatever it takes" för att förhindra att krisen spred sig. Mot bakgrund av den betydande ränteökningen kan fokus emellertid återigen komma att hamna på detta.

Motståndskraftiga makroindikatorer

Hittills har hushåll och företag visat sig vara motståndskraftiga mot ränteökningen. Den låga arbetslösheten och den starka arbetsmarknaden har hjälpt hushållen att absorbera en del av ränteökningen, trots den minskade köpkraften till följd av hög inflation. Dock tenderar penningpolitiska åtstramningar att komma med en viss fördröjning, när ökade räntekostnader påverkar exempelvis refinansieringar. Under pandemin hölls konsumentutgifterna uppe medan tjänstesektorn drabbades av nedstängningar. På senare tid har dock konsumentutgifterna normaliserats och det har skett en återhämtning inom tjänstesektorn. Samtidigt verkar konsumentutgifterna och indikatorer för industrin återigen vara på väg att nå botten efter återöppningen efter pandemin. I så fall kan cykeln förlängas ytterligare och recessionen skjutas på framtiden.

Andrum för industrin

I Europa har gaspriserna haft en betydande inverkan på tillväxtutsikterna. Efter toppen förra hösten har gaspriserna märkbart minskat, vilket har gett europeiska hushåll och industrier en viss andrum. För närvarande ligger gaspriserna faktiskt på samma nivåer som våren 2021, cirka ett år före invasionen av Ukraina. Om denna trend fortsätter kommer det vara positivt för den europeiska ekonomin. Lägre energikostnader kommer också att bidra till att dämpa inflationspressen och minska sannolikheten för en löne- och prisuppgång. Trots att basåterkopplingar bidrar till en nedgång i inflationen i Europa och USA prissätter marknaden fortfarande in två räntehöjningar från Europeiska centralbanken.

Vägen framåt

Globala aktier, mätt genom MSCI World-indexet i lokal valuta, minskade med 0,9 procent. Dock ökade samma index med 4 procent mätt i norska kronor på grund av den norska kronans försvagning. Optimismen kring artificiell intelligens bidrog till att de stora amerikanska teknologiföretagen var bland de aktier som steg mest. Samtidigt presterade mindre och mer cykliska företag sämre. Framöver är det troligt att spöket av en recession fortsatt kommer att vara närvarande, men samtidigt kan vi se att cykeln förlängs om konsumentutgifterna når botten. Aktier erbjuder också skydd mot inflation, vilket gör dem till en attraktiv långsiktig investeringsmöjlighet för kapitaluppbyggnad.