När politiken möter penningpolitiken

För månaden som helhet steg amerikanska S&P 500 med 3,64 procent mätt i USD, europeiska Stoxx 600 slutade upp 1,54 procent mätt i EUR, medan nordiska VINX sjönk 0,10 procent mätt i NOK. Här hemma föll Oslobörsen med 0,12 procent (OSEBX).

Räntesänkningar och ökad osäkerhet i USA

Den amerikanska centralbanken (FED) sänkte räntan för första gången sedan december förra året. Marknaden förväntar sig nu ytterligare fyra sänkningar under de kommande tolv månaderna, drivet av tecken på en svagare arbetsmarknad. Trots att tillväxtförväntningarna reviderades uppåt pekar stigande arbetslöshet och lägre sysselsättningstillväxt mot en mer sårbar arbetsmarknad. FED står därför inför en svår balansgång mellan att stödja tillväxten och undvika risken för ihållande inflation. Samtidigt visar inflationsprognoserna för 2026 en svag uppjustering, vilket tyder på att prispressen ännu inte är över. Det nya styrelsemedlemmet Stephen Miran väckte uppmärksamhet med önskemålet om en dubbel sänkning, vilket förstärker intrycket av oenighet inom centralbanken.

Centralbankens oberoende utmanas

Debatten om FED:s oberoende har fått ny aktualitet. Kritiken från Donald Trump och hans försök att påverka penningpolitiken har satt fokus på relationen mellan politik och centralbank. Flera ekonomer uttrycker nu oro för att trycket mot FED kan undergräva förtroendet för institutionen. Att Trump nyligen avsatte chefen för Bureau of Labor Statistics efter svaga arbetsmarknadssiffror har inte bidragit till lugn. Även om detta i första hand utgör en svansrisk, kan fortsatt politisk inblandning skapa osäkerhet kring penningpolitikens inriktning och trovärdighet. Förtroendet för centralbankens oberoende blir därför avgörande för att bevara stabiliteten på finansmarknaderna.

Politisk låsning och ”shutdown”

Vid månadsskiftet stängdes delar av den amerikanska statsförvaltningen ned efter att budgeten inte godkänts. En sådan ”shutdown” drabbar i första hand icke-kritiska tjänster, men påverkar också publiceringen av viktiga makrodata som arbetsmarknadsstatistik. Även om de ekonomiska konsekvenserna troligen blir tillfälliga, bidrar händelsen till ökad osäkerhet och kortsiktig volatilitet. Det är första gången på sex år som en sådan nedstängning sker, och den förra varade i över en månad. Tidigare nedstängningar av den amerikanska statsförvaltningen har inte gjort aktiemarknaden särskilt orolig.

Vägen framåt

Marknadssentimentet är fortsatt konstruktivt, med breda uppgångar i både utvecklade och framväxande ekonomier. Räntesänkningen från Fed har ökat risktagandet men väckt frågor om penningpolitikens långsiktiga hållbarhet. Samtidigt håller geopolitiska spänningar och ökad politisk oro i USA nervositeten uppe. I Norden har centralbankerna överraskat med nya sänkningar men signalerar nu en mer avvaktande linje. Fortsatt stark bolagsvinst och inflationsskyddande egenskaper talar för att aktier förblir en attraktiv tillgångsklass.