Krig, tullar och teknologiskifte

För månaden som helhet föll amerikanska S&P 500 med 2,7 procent mätt i USD, europeiska Stoxx 600 slutade ned 1,9 procent mätt i EUR, och nordiska VINX föll 5,2 procent mätt i NOK. Här hemma steg Oslo Børs med 8,2 procent (OSEBX).

Oljepris i geopolitikens grepp

Angreppet mot Iran i början av mars markerade ett dramatiskt skifte i den geopolitiska riskbilden. Irans högste ledare dödades, och vedergällningsattacker mot amerikanska militärbaser och Israel följde snabbt. Hotet om att stänga Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeexport passerar, skickade upp oljepriset från omkring 70 till närmare 85 dollar per fat. Sedan årsskiftet har oljepriset därmed stigit nästan 40 procent, och gaspriserna har följt efter. Den kraftiga prisuppgången drar ned tillväxtutsikterna och upp inflationsförväntningarna, och ju längre konflikten varar desto större blir de realekonomiska konsekvenserna. Aktiemarknaderna reagerade med bred nedgång, medan räntor och dollarn steg på osäkerheten. Marknaden befinner sig nu i ett spänningsfält mellan hopp om en kortvarig konflikt och rädsla för en långvarig energikris.

Tullstrid i nya juridiska farvatten

USA:s högsta domstol slog i februari fast att flera av tullsatserna som införts under krislagen IEEPA är olagliga och ålade återbetalning. Beslutet var ett tydligt nederlag för administrationens handelspolitik och visade att institutionella kontrollmekanismer fortfarande fungerar. Svaret kom dock snabbt: nya tullsatser på 10 procent infördes under en annan rättslig grund, med en tidsbegränsning på 150 dagar innan kongressen måste ta ställning. Osäkerheten kring tullarnas varaktighet och omfattning är därmed inte borta, utan har fått en ny karaktär. Den effektiva tullnivån kan bli något lägre än tidigare, men ytterligare juridiska och politiska dragkamper väntas. För marknaderna innebär detta att tullar fortfarande är en ihållande källa till brus och oförutsägbarhet, även om risken för en plötslig eskalering framstår som något lägre.

AI-boomen får en skarpare kant

Lanseringen av nya AI-produkter i februari, Claude, satte fart på en ny fas av teknologiskiftet. Denna gång var det inte bara infrastrukturaktörerna som rörde sig, utan även programvaru- och tjänstebolag som drabbades av ökad konkurrens och disruption. Flera etablerade bolag upplevde kursfall när marknaden började prisa in risken för att tjänster kan bli billigare eller överflödiga. Det är den andra sidan av den så kallade spridningen av AI: medan datacenter, energi och halvledare har dragit nytta av investeringsvågen, blir de negativa effekterna nu mer synliga i andra delar av värdekedjan. Utvecklingen understryker att AI-boomen inte längre bara handlar om vem som bygger, utan i allt högre grad om vem som trängs undan. Marknaden bedömer nu mer nyanserat vilka sektorer och bolag som kommer att stå kvar som vinnare när teknologin mognar.

Vägen vidare

Även om februari har fört med sig betydande oro finns det goda skäl att se konstruktivt på vägen framåt. Rapporteringssäsongen har levererat solida resultat, och flera marknader visade stark utveckling in i oron – ett tecken på att den underliggande ekonomiska hälsan är god. Historiskt har geopolitiska chocker av denna typ haft kortvarig effekt på marknaderna, och mycket tyder på att konflikten i Mellanöstern kan bli mer begränsad än befarat. Samtidigt har högsta domstolens beslut om tullar visat att institutionella ramar fortfarande fungerar, vilket ger ökad förutsägbarhet över tid. Centralbankerna har visat förmåga och vilja att anpassa penningpolitiken när det behövs, och det ger ett viktigt säkerhetsnät för tillväxten. AI-revolutionen fortsätter att skapa stora värden över sektorer, och den bredare spridningen av teknologin öppnar för nya investeringsmöjligheter. För långsiktiga investerare ger perioder av oro ofta attraktiva ingångspunkter, och den samlade bilden pekar fortfarande i riktning mot att aktier förblir ett bra val för värdeskapande över tid.