För månaden som helhet föll amerikanska S&P 500 1,0 procent mätt i USD, europeiska Stoxx 600 slutade upp 2,7 procent mätt i EUR, nordiska VINX steg 3,3 procent mätt i NOK. Här hemma föll Oslobörsen med 4,7 procent (OSEBX).
Oljepriset mot förkrigsnivåer
Mot slutet av juni föll Brentoljan tillbaka mot 70 dollar fatet, nivåerna från före Iran-kriget bröt ut och Hormuzsundet stängdes, efter att ha varit uppe i 120 dollar när rädslan var som störst. Trafiken genom sundet är ännu inte normaliserad, och något fredsavtal har heller inte undertecknats, även om det har pågått förhandlingar om ett avsiktsavtal med ständiga avbrott. Finansmarknaderna lever ändå i tron att ett avtal kommer på plats och att sundet öppnas. I USA har bensinpriset fallit under fyra dollar per gallon från en topp på 4,5, och kommer sannolikt att falla vidare. Eftersom bensinförbrukningen är högst mellan maj och augusti, den så kallade ”driving season”, ger lägre priser amerikanska hushåll mer köpkraft än befarat för några månader sedan. Med oljeprisfallet har även Trumps chanser i höstens mellanårsval ökat något.
Räntehöjningar från centralbankerna
Även om oljepriset har fallit har det inte stoppat centralbankerna från att höja räntorna. Inflationsutsikterna steg under andra kvartalet, och den europeiska centralbanken höjde räntan i juni för första gången sedan 2023, med ytterligare en höjning inprisad under året. Även den amerikanska centralbanken signalerade möjliga höjningar framöver genom att lyfta sina ränteförväntningar. Den nyutnämnde Fed-chefen Kevin Warsh avstod från att ange egen räntesyn, eftersom han är kritisk till framåtblickande vägledning. Det betyder ändå inte att han följer Trumps önskan om lägre räntor, tvärtom var budskapet om prisstabilitet så tydligt att marknaden tolkade det som hökaktigt. Marknaden prisar nu in en räntehöjning mot slutet av oktober och möjligheten till ännu en de närmaste tolv månaderna.
Starkt halvår och börsnoteringar i kö
Aktiemarknaderna har tills vidare tagit lätt på utsikterna till högre räntor, som historiskt dämpar tillväxt- och intjäningsförväntningar. Långa räntor har stigit mindre än korta, bland annat för att marknaden uppfattar oljepriseffekten på inflationen som övergående. Globala aktier lade därmed bakom sig ett starkt första halvår, präglat av stängningen av Hormuzsundet, kraftiga oljeprissvängningar och förnyad AI-optimism, där energi- och teknologisektorn klarade sig klart bäst. Tillväxtmarknader ledde an, med Sydkorea och Taiwan i spetsen drivna av AI, medan Kina och Indien bidrog negativt, en koncentration som gör att tillväxtmarknader framstår som mindre diversifierande än förr. Investeringsviljan underströks av en lyckad börsnotering av SpaceX i juni, tidernas största, som drog in nästan tre gånger så mycket kapital som förra rekordet och gjorde Elon Musk till världens rikaste igen. Senare i år väntas även Anthropic, företaget bakom Claude, att börsnoteras.
Vägen framåt
Hormuzsundet är ännu inte fullt normaliserat och centralbankerna har lagt om till räntehöjningar, men oljepriset har redan fallit tillbaka mot nivåerna från före Iran-kriget, och marknaden prisar in ett fredsavtal och full öppning av sundet. Lägre olje- och bensinpriser ger amerikanska hushåll mer köpkraft in i ”driving season” än befarat, och eftersom oljepriseffekten på inflationen uppfattas som övergående har långa räntor stigit lite. Ett starkt första halvår drivet av energi, teknologi och bred AI-optimism, samt rekordnoteringen av SpaceX, visar att investeringsviljan och värdeskapandet fortsätter för fullt. För investerare med lång horisont framstår aktier därmed fortsatt som ett attraktivt alternativ för placering av kapital.