Ny och högre räntetopp

De globala aktiemarknaderna föll tillbaka något på grund av sannolikheten för en ny och högre räntetopp. Detta har visat sig vara haken med den ökade optimismen och en minskande rädsla för en lågkonjunktur.

 

Under månaden föll det amerikanska S&P 500-indexet med 2,4 procent mätt i USD, medan europeiska Stoxx 600 steg med 1,9 procent mätt i EUR. Nordiska VINX steg med 4,9 procent mätt i NOK, medan Oslobörsen hade en uppgång på 3,8 procent.  

Medaljens baksida

Januari präglades av optimism kring de ekonomiska utsikterna, och då speciellt på grund av återöppningen i Kina, samt en bättre utveckling än väntat för den europeiska ekonomin. I februari har den globala tillväxten reviderats upp ytterligare, med stöd av starka arbetsmarknadssiffror och branschbarometern för den amerikanska tjänstesektorn. Medaljens baksida är att detta inte dämpar trycket på lönetillväxt och inflation. Som ett resultat har vi sett att marknaderna nu förväntar sig en ytterligare runda med räntehöjningar. I USA prisar man nu in ytterligare tre räntehöjningar från den amerikanska centralbanken, vilket har bidragit till att dämpa börsuppgången. 

Ingen lågkonjunktur?

Debatten om huruvida vi får en ”hård landning” eller en ”mjuk landning” verkar ha skiftat mot att konsensus nu istället är ”ingen landning”. Recessionsscenariot skjuts därför längre in i andra halvåret och eventuellt längre in på 2024. Faktorerna som nämns i avsnittet ovan stöder fortsatt goda ekonomiska förhållanden. Om vi också skulle se sentimentsindikatorerna för tillverkningsindustrin (till exempel ISM-barometern för amerikansk tillverkningsaktivitet) bottna, kommer det att stärka tron på en uppskjuten lågkonjunktur. Samtidigt kommer detta att öka sannolikheten för ytterligare räntehöjningar.

Omvänt valutakrig

Den höga inflationen i eurozonen har fått den europeiska centralbanken (ECB) att anta en särskilt ”hökaktig” hållning. Totalt prisas man nu in 1,5 procent högre räntor från ECB under 2023. I kombination med den förbättrade energisituationen i Europa har euron därför stärkts markant från höstens bottennivåer. Speciellt den norska och den svenska kronan har försvagats mot euron, drivet av den ökande räntedifferensen. För att inte öka inflationstrycket i Norge och Sverige kan vi därför se ett ”omvänt valutakrig”, där Norges Bank och Riksbanken måste täcka räntegapet för att undvika alltför höga inflationsimpulser via valutakanalen. 

Vägen framåt 

För globala aktier mätt genom MSCI World i lokal valuta såg vi ett fall på nästan två procent i februari, men uppgången för året hittills ligger kvar på 4,6 procent. Nedgången på marknaden verkar främst ha drivit på stigande räntor. Samtidigt är ekonomin fortsatt stark, och lågkonjunkturen verkar ha skjutits upp. Sammanfattningsvis verkar aktier därför fortfarande vara ett bra investeringsalternativ. Uppgången från sommarens lägstanivåer är också en påminnelse om vikten av långsiktigt sparande.